Idag rapporteras det om att Arvikafestivalen går i konkurs och således inte kommer att genomföra sin festival i år. Det är nästan på dagen 1 år sedan vi fick samma tragiska besked från Hultsfredsfestivalen och det är inte utan att jag själv blir lite ledsen trots att Arvika aldrig varit en festival som lockat, eller som jag ens varit på. Men jag minns hur jag själv sjönk ner i stolen, hur allt blev tomt för ett ögonblick och hur jag sakta började inse att mitt älskade Hultsfred inte skulle bli av. Jag lider med andra ord med de stackare som för 20 gången, eller första gången skulle få uppleva njutningen av att stå och skråla i takt med tusentals människor medans solen brände deras nackar och sakta men säkert värmde den medtagna ölen till odrickbara temperaturer.